Vi var i Copley Symphony Hall lite efter klockan 8 och Adams lämppäre Alison Iraheta (var fyra i Idols då Adam var tvåa) hade ren börjat sitt gigg. Adam själv kom ut på scenen lite efter klockan 9 och kan inte säja annat än WOW! Han sjunger så sjukt bra och har en helt otrolig karisma. Han sjöng i alltsomallt 1 timme och 15 minuter, vilket vi tyckte att var ganska kort...och så sjöng han inte No Boundaries. Men annars var det nog en 10-poängare!
När vi efter koncerten promenerade mot bilen, märkte vi att det samlats en del fans vid en bakdörr...och nyfikna som vi e, måste vi ju gå och kolla. Säkerhetsvakterna påstod att Adam inte skulle komma ut från dörren, men ville ändå bli och kolla läget ett tag. Sakke tyckte att vi skulle åka iväg, men jag gav inte upp så lätt :) Efter ca en halv timme märkte jag att två vakter satte upp ett staket och var bland de första att ställa mig bredvid det...och inte i onödan. Efter det tog det inte länge innan Adam kom ut från dörren och fram till oss. Synd nog hade jag ingen penna+papper, så kunde inte ta en autograf men kameran hade jag i högsta hugg:) Han var så down-to-earth, tackade oss för att vi kommit på koncerten och smilade hela tiden...me like a lot!
Vi satt ganska högt upp och hade bara lilla kameran med,
så bilderna blev inte så lyckade
Nån brud från hans crew, tyckte nån sa att hon var en
av dansarna men e inte säker...
Basisten Tommy Ratliff
The lovely Adam himself
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar